Idag har jag haft en asbra dag! Min granne Stina smsade mig och frågade om jag ville rida ut med henne idag, vilket jag naturligtvis ville! Så jag bytte om, promenerade iväg och där var jag. Jag fick välja häst, så jag valde Näsan (nezeril tror jag hon heter egentligen, haha!), stor som fan, minst 10 cm högre än mig, och vilket steg! Som om hon kramade om marken när hon gick. I ärlighetens namn, så är hon nog den känsligaste häst jag ridit. Åh, så himla fin!

Sedan åkte vi till Molkom och handlade, sedan när vi kom hem så jag litegrann och sedan gick jag och mamma på en låååång promenad! Det var inte meningen att vi skulle gå så långt.. Men jag hittade en så gullig stig, också drog jag med mamma in där.. Sedan så gick vi och gick och gick, bara kom längre och längre in i skogen. Så till slut vände vi, och genade upp över ett gärde, haha! Men en lång promenad i backig skog på en timme ca, det var gött, som fan.

Imorrn vet jag inte vad jag ska göra, jag tror vi ska iväg till våra hästar. Vad konstigt det kommer kännas att rida min plutt, som är ca 1,60, och ja, Nosi är nog ungefär 15 cm högre... Haha!

Dagens låt: Nirvana - Come as you are

Hej och hå.

U WIN SOME, AND LOSE SOME. 

Helt och hållet dålig dag. Jag orkade inte gå upp förens runt 17-tiden. 

När jag gick upp så gjorde jag knappt någonting, var väl uppe 15 minuter eller så, sedan gick jag och lade mig igen. Jag gick upp igen runt 19:30. Jag är så trött och ledsen, orkar ingenting. 

Just nu sitter jag och halvbråkar med en person, det känns inget roligt. 

Dagens låt: Johnny Cash cover på Hurt

En bild jag tog igår, yeah.   

You have been punk'd!

Inget könsbyte, MOAHAHAHHAH!

Dumjävlar.  

Skavsår i händerna, mmmmmmhm. 

Idag så var ju jag och mamma till Väse och red, gick jättebra! Fick till några riktigt bra galoppfattningar, hoppas det går lika bra på lördag, hm. Sedan när vi kom hem igen käkade jag lite lunch (haha, vid 16-tiden, men ändå), sedan gick jag ut med lilla hunden! Vi gick typ 4 km, riktigt gött. Sedan lagade jag mat.

Min dag i stort sett!

En trött Odinn efter ridturen!

Lilla Sudri med sitt senaste offer, en pinne. (trä mot trä... ;))

Mamma och Ari!    

Igår var jag ju i Väse och red med Fia, jag och Odinn tränade på galoppfattningar! Det gick väl sådär, han vill inte riktigt galoppera iväg själv, han är nog lite feg... ;) Haha, men det ska nog gå bra. Mamma följer med mig idag och rider ut på Ari. Jag ska träna på mer fattningar idag, och idag måste jag verkligen leta fram ett par handskar. Jävlar, vad stark i munnen han är, och rider man utan handskar på Odinn så får man ont i händerna! (om han sätter den sidan till, vill säga...) 

Idag är det lördag, snart dags för skola igen. Jag säger bara BLÄÄÄÄÄH, fyfan, vad tråkigt och jobbigt. Det har jag verkligen inte lust med. Usch och fyfan. 

Aja, mer kommer sedan i eftermiddag/kväll!

Dagens låt: Ebba Grön - Scheisse

Sitter här, med fetaste värken i knäna och höfterna, gaaad, jag dör. 

Idag, (ja, den 12e då) så har jag ridit två hästar. Först Lillen, sedan mockade jag och sedan tog jag ut Simba en sväng. Längesedan jag red nu, faktiskt. Jag antar att det är därför jag har sådan jävla värk i höfterna och knäna. 

Nu är jag fullständigt anmäld till tävlingen den 21e! Känns lite nervöst, faktiskt, har faktiskt inga större förväntningar, menmen, det går som det går. Det ska bara bli roligt!

Så i morgon ska jag till Väse och rida Odinn, medan Fia följer med på Ari! Ska bli skojigt. 

Just nu sitter jag och pratar med bästa K på msn, uh, gosi. 

Dagens låt: Blood on the dance floor - I'm what dreams are made of

Se där, se där!

Erika Maria Bloom, det är jag. Jag vägde 2925 kg och var precis 50 cm lång då jag föddes, 12 november 1995 kl. 00:15.

Jag döptes den 1 juni 1996. Mitt första levnadsår bodde jag, min mamma och den som kallar sig min fader, och min tre år äldre storebror i ett hus fem km norr om Molkom. 15 november 1996 flyttade vi till ett hus i centrala Molkom, där bodde vi till 31 oktober 1997. Efter det flyttade vi till ett annat hus i Molkom, ett större hus. 1998 föddes min lillebror. I det huset växte jag upp, trots att det är nästan fyra år sedan jag flyttade därifrån så minns jag inte alla de här små detaljerna, som man lägger märke till. 1 oktober 2008 så flyttade jag och min familj därifrån (alltså: jag, mina bröder och min mamma), till ett hus 2 mil öst om Molkom. Mitt ute i skogen! Och här bor jag än idag.

När jag var riktigt liten så var jag tydligen rädd för alla sorts djur, min mormor och morfar hade ju hundar, katter, kor, grisar och hästar. Jag var även rädd för mycket annat, till exempel moln, trofèer (råddjursskallar, älgskallar osv), åska, fåglar. Och något jag verkligen var livrädd för, det var att bli lämnad ensam i bilen om bilen var igång. 

Och min mamma, som hållt på med hästar sedan hon var en tvärhand hög, och själv hade hästar, ville naturligtvis att jag också skulle bli hästintresserad. MEN - jag var ju så rädd. Så när jag var runt fyra år började mamma köpa alla sorters hästtidningar, hästböcker och sånt. Sedan var jag fast! Jag fick sitta på mammas häst Nettie ett par gånger, som för övrigt var världens snällaste häst trots att hon var rätt så stor. Och sedan dess har hästarna varit en otroligt stor del av mitt liv.

Tiden gick, jag växte, och jag växte, och jag växte! Jag började dagis, där fick jag min första bästa vän, J. Vi gjorde allting tillsammans, lekte varenda dag. Vi bodde dessutom väldigt nära varandra, det var perfekt. Jag fick även en till vän, som jag fortfarande håller ihop med, K. Jag började förskoleklass, höll fortfarande ihop med J, men nu fick jag fler vänner. Bland annat S, L, A med flera. 

Fast det fanns ett litet minus - jag växte så fort. Jag var mycket snabbare i utvecklingen än de andra. Jag blev minst ett huvud längre än alla andra. Det tyckte naturligtvis de allra flesta äldre att det var roligt, så de utsåg mig som ett sorts mobboffer. Dagligen fick jag höra att jag var fet, tjock, ful och sådant. Men tiden gick, och i och med att jag var så tidig i utveckling så var jag väldigt stark för min ålder. Så när jag inte orkade höra på allt skitsnack, så slog jag ner dem. Ja, jag gick i trean/fyran och slog ner alla som var dumma. 

Jag var väl rätt så vanlig, men efter en av våra hästars död i januari år 2007 (då var jag elva år gammal, jag skulle fylla tolv samma år), så förändrades jag helt. Jag blev hård på utsidan, och bytte ut alla RIX-FM-artister mot Mayhem, Burzum, Nirvana, Pantera, Alice in Chains, Pearl Jam. Ja, listan kan göras lång. Och det är nog ungefär sådan jag är idag, enda skillnaden är att jag är mer utvecklad, större, äldre och är bara två år ifrån att vara vuxen.

Det var ungefär vid samma tidpunkt som hästen gick bort, som jag började sätta ner foten ordentligt. Efter år av dåligt beteende från min fars sida, bråk varenda dag, en sorts misshandel. Jag orkade inte mer! Så jag blev mer annorlunda hela tiden. Jag började klä mig annorlunda, vara annorlunda, lyssna på annan musik och bytte kompisar. Under hela högstadie-tiden så var jag en blandning av den jag var då, och den jag är nu. Visst, ser jag tillbaka nu så inser jag att jag var lite väl kaxig och otrevlig. Men ta det med en nypa salt, jag mådde inte bra. Jag hatade världen och jag hatade varenda människa i den. 

Så när vi flyttade år 2008, så började vi om på nytt. Jag mådde fortfarande inte bra, det gör jag inte nu heller, men jag mår bättre! Från att ha varit så rädd för allting, från att ha hatat världen, så är jag här idag. Det finns inte mycket som skrämmer mig, jag låter inte någon alls trycka ner mig, jag värdesätter och älskar min familj och mina vänner så högt, så ni anar inte. 

Nu har ni fått veta mycket om mig, men det är långt ifrån ALLT! Mer kommer förmodligen, jag vet inte när dock. 

Dagens låt: Nirvana - Come as you are

Vi avslutar med en gammal bild på mig. Här hade jag fått ett ryck och rakade halva skallen. Jag gick i åttan, alltså våren 2010.   

Tack och adjö.